Igår var det ju som bekant Mors Dag, en dag som jag är överlycklig över att få fira efter att ha längtat efter att bli mamma i så många år. Och igår firade jag dagen för andra gången. Det är speciellt att få fira Mors Dag för mig även om dagen egentligen inte kanske betyder något. Jag är ju mamma till Noah varje dag. Men bara det faktum att jag äntligen kan få fira den gör mig rörd.
Jag läste nyss ett sådant klokt blogginlägg av Elaine Eksvärd och det inspirerade mig till att skriva det här på samma tema. Elaine har precis fått sitt andra barn, något som jag förstår inte var självklart, och hon tänker på alla som ännu inte får fira Mors Dag. Alla de som fortfarande kämpar för att få barn.
Jag skulle vilja ägna alla er en tanke också. Jag vet så väl hur det känns. Så fruktansvärt väl hur jobbigt det är att längta och vänta... på något som kanske kommer, eller inte. Det är nästan det värsta - att man inte vet.
Jag önskar jag kunde säga något klokt, men som Elaine skriver så finns det egentligen inget man kan säga. Jag kan bara av hela mitt hjärta önska att ni också kommer att få fira den här dagen (och Fars Dag för alla män som längtar efter att få bli pappor) någon dag.
Kram till er!
Mina Mors Dags-presenter från min älskade familj!
Meddelande på Facebook från min underbara man!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar