Tips för att få bebis att gilla att bada

Noah har fram tills nu verkligen avskytt att bada. Eller... jag vet inte om avskytt är rätt ord egentligen. Han får panik. Det ser ut som om han kämpar för livet och han blir alldeles vild i blicken. Det skär i hjärtat att se och baden har därför blivit väldigt få och korta. Det har gått lite bättre om han duschat med oss, men inte tillräckligt för att vi känt att vi vill utsätta honom för det alltför ofta.

Vi har inte bekymrat oss så mycket för det eftersom vi tänkt att det kommer ge sig med tiden. Men vi har ändå testat ibland att på olika sätt försöka göra badet till en rolig stund med t ex sång och dans. Men icke!

Men så kom min man på en mycket bra idé för ett litet tag sedan. Han föreslog att vi skulle vänja Noah vid badbaljan utan vatten så att han satt torrt, men fick leka med leksaker i vatten i en bunke framför sig. Samt att vi skulle klä botten och kanterna av baljan med en handduk så att han inte tyckte att den var kall och läskig.

Första gången behöll vi blöjan på och Noah petade lite försiktigt på leksakerna i vattnet. Andra gången satte vi honom naken i baljan (fortfarande på en handduk) och då plaskade han plötsligt vilt. Det skvätte vatten överallt - inklusive på honom själv. Han brydde sig inte alls. Sedan råkade han tippa ut lite vatten i baljan och ändå gick det bra. Då vågade vi oss på att fylla lite mer vatten i baljan... och lite mer... och lite mer... och helt plötsligt satt han och badade! Vi tog bort bunken framför honom och han fortsatte att plaska och leka precis som förut.

Nu har vi gjort om det ytterligare en gång och han badar som bara den. Helt otroligt! Vilken skillnad och så enkelt det gick.

Jag vet inte om det fungerar på andra bebisar, men jag ville ändå dela med mig av detta tips. Det underlättar nog om de kan sitta själva, men det går ju å andra sidan att bulla upp runt omkring dem så de sitter ok ändå.

Nöjd kille efter bad.

Jag saknar dig mindre och mindre

Fannys låtval i Idol ikväll kändes i hjärtat. Jag kommer ihåg att jag lyssnade om och om igen på Melissa Horns "Jag saknar dig mindre och mindre" efter vår första missed abortion.

... jag saknar dig mindre och mindre.

Det kommer annat emellan och det är bra.

Jag saknar dig mindre och mindre.

Jag har glömt dig en vacker dag...

Usch vad dåligt jag mådde då. Jag vet att jag tänkte att hon kanske upprepade det gång på gång för att det skulle kännas sant... precis som jag gjorde. Då visste jag inte att jag snart skulle bli gravid igen, men att även den bebisen skulle dö i magen och att vi skulle få uppleva ytterligare en missed abortion. Livet var verkligen jobbigt under den här tiden och det gör ont i hjärtat att tänka på.

Jag är så glad, så glad över att den perioden i mitt liv är över och att vi äntligen fick vårt älskade barn.  Jag har lagt det tunga bakom mig, men jag kommer aldrig att glömma och aldrig sluta vara tacksam.

Egenlagad mat för första gången

Noah blir 6 månader i nästa vecka och det börjar bli dags att gå in för detta med smakportioner lite mer på allvar.

Han har länge varit intresserad av vad vi äter så han har fått smaka från våra tallrikar genom att vi doppat en finger i maten. Han får lite gröt varje dag och det verkar han gilla. Vi har också testat några färdigköpta puréer och smoothies, samt lite mosad banan. Men that's it. Jag har inte lagat egen mat till honom tidigare eftersom det handlat om så lite han har fått äta.

Men idag lagade jag en kycklingrätt till mig och maken och tänkte att jag skulle passa på att laga lite egen mat till Noah samtidigt.

Jag mixade kokt potatis, kokt kyckling, kokt broccoli, färsk basilika och lite rapsolja. Det ser inte jätteaptitligt ut om jag ska vara ärlig, men det smakade faktiskt riktigt gott! Bättre än jag trodde med tanke på att det inte innehåller salt eller andra kryddor förutom basilikan.

Min tallrik såg betydligt mer inbjudande ut, så det var nästan så jag skämdes att Noah fick så "ful" mat, men det verkade som det gick hem ändå. :) Han såg lite skeptisk ut de första tuggorna, men gapade och ville ha mer. Jag tyckte det gick väldigt bra med tanke på att det var helt nya smaker för honom. 

Familjens dag

Idag var det Familjens dag på min mans arbetsplats. Alla anställda med familjer och vänner var inbjudna till att komma dit och det anordnades bland annat tipspromenad, man fick åka lastbil, köra travers, testa segway, hoppa i hoppborg och dessutom bjöds det på korv och glass. Ett fantastiskt initiativ och det kom massor med folk.

Min man behövde arbeta lite under dagen genom att gå runt och ta kort till deras företagstidning, men jag hade sällskap av Noahs syskon, min bror och hans barn, min syster och Noahs morfar.

Noah och hans pappa ute i fabriken.

Min bror och hans tre barn.

Jag och Noah framför hoppborgen.

Jag hoppas de kommer att göra om detta fler gånger för det var verkligen toppen! Jag tror alla var nöjda med dagen - både stora som små.

Bokat resa till Stockholm

Nu har jag och maken bokat en resa till Stockholm i november. Härligt! Min man ska upp på en konferens och jag och Noah åker med så att vi får en liten mini-semester. Makens konferens är bara en dag och han åker upp i förväg så ansluter vi dagen därpå. Sedan stannar vi ytterligare en dag innan vi åker hem.

Det ska bli väldigt (!) spännande att åka tåg med Noah. Hmm... inte säker på hur det kommer att gå, but I'm up for the challenge!

Nästan lika spännande ska det bli hur det går att få Noah att sova på hotell i en främmande resesäng. Vi har bokat in oss på Scandic Sergel Plaza eftersom det ligger nära både T-centralen och konferenslokalen. Jag älskar att bo på hotell och jag ser fram emot hela resan. Visst kan det bli kaotiskt, men hej och hå... det får gå ändå.

En tripp till Överby

Idag har jag och Noah haft en jättemysig dag tillsammans med min syster Ulrica och hennes lilla Dezibelle. Vi åkte till Överby som är ett köpcenter i Trollhättan och det slutade med att vi var där hela eftermiddagen. Det går inte snabbt när man har två små skruttar att ta hänsyn till!

 Lunchpaus!

Finaste Ulle och Dezibelle!

Dezibelle blir en månad på måndag och det är så stor skillnad på henne och Noah i samma ålder. Dezibelle ligger snällt och antingen myser eller sover i vagnen, medan Noah inte gick att ha där alls. Han bara skrek och ville hänga på mig i BabyBjörnen. Nu älskar han däremot vagnen!

Vi strosade mest omkring och kikade, men några små inköp blev det. Dagens bästa inköp blev en mugghållare till vagnen. Jag är jättenöjd med den och vi invigde den så klart genast. 

Nu när höstrusket har börjat på allvar ser jag fram emot att sätta min termosmugg med te där på promenaderna. Jag och Ulle skrattade åt att vi var på väg att bli värsta latte-morsorna där vi gick med varsin mugg på vagnen. Love it! ;)

Noah kan sitta själv!

Vår fina prins börjar bli stor! Han har nästan kunnat sitta själv en tid nu och vi trodde nog att det inte var långt borta, och idag tycker jag att vi officiellt kan säga att han faktiskt kan! Så här satt han åtminstone i ett par minuter innan han tippade åt sidan.

Allt som krävdes var tydligen bara lite motivation att sitta still - nämligen Stadens Hjältar. Haha! Han älskar verkligen de där korta små filmsnuttarna. Mitt stora hjärta som sitter själv vid 5,5 månad.

Noahs nya (tillfälliga) rum

Nu har Noah fått flytta in i ett eget rum! Det är visserligen bara ett tillfälligt rum eftersom vi flyttar om tre månader, men det känns ändå skönt att han fått lite egen space. Även om vi inte har gjort något med rummet utan behållit tapeter m.m, samt att rummet också delvis är kontor så känns det ändå som hans. Noahs första egna rum! Det är speciellt! :)

Vi har köpt en ny spjälsäng till honom och gjort oss av med den lilla criben han sov i tidigare, och så har vi köpt ett nytt skötbord. Jag tyckte det kändes jättejobbigt att göra övergången till att han skulle sova själv i eget rum så jag sov de två första nätterna på en madrass på golvet bredvid honom. Det var lite fler uppvak i början, men nu verkar han sova bättre än någonsin. Så nu sover jag i egen säng och har babyvakten bredvid mig och tassar in till honom de gånger han vaknar på natten och behöver nappen igen.

Noahs nya spjälsäng bäddad med Pingu.

Mys i mammagruppen

Åh vad jag älskar min mammagrupp! Så bra det är att BVC ordnar sådant här! :)

Vi är ett gäng på åtta mammor med barn som träffas på BVC var tredje vecka, och vi bildade direkt en Facebookgrupp och började träffas och fika hos varandra mellan träffarna. Jättekul! Alla är i samma sits med bebisar som idag är mellan 3 och 5 månader gamla. Så det är lite mysigt röriga träffar både på BVC och hemma hos varandra med barn som pratar, matas, gnäller, leker och tjoar och stjäl fokus. Precis som det ska vara! Och man behöver inte alls känna sig dum eller stressad (vilket jag kan göra ibland annars) över att man inte kan vara med i samtalet eller fokusera hela tiden, eftersom bebisen går först. Toppen!

Jag och Noah i onsdags innan vi skulle ge oss 

iväg till BVC och vår mammagrupp.

Efter träffen på BVC i onsdags tog några av oss en härlig promenad med barnvagnarna och då fick vi chans att prata lite extra. Det är ju så mycket man undrar och funderar på så här som nybliven mamma! Några i gruppen har fler barn och lite mer erfarenhet, men alla delar vi med oss av tankar och tips efter bästa förmåga.

Efter promenaden packade jag in Noah i bilen och så åkte vi till Noahs farmor som bjudit in oss på mat och mys. Det blev en jättetrevlig eftermiddag och Noah passade på att ta en tupplur i farmors säng. 

Det känns som vi börjar få lite snurr på vardagen nu och det är skönt. Jag älskar verkligen att vara mamma! <3

Första gången på lekplatsen

Igår skulle jag, Noah, min syster Ulrica och hennes lilla bebis Dezibelle hälsa på hos gammelfarmor. Jag och Noah promenerade dit, men på vägen tyckte jag det kunde vara kul att passera lekplatsen och låta Noah gunga för första gången. 

Att få gå med min son till lekplatsen och gunga är en sådan där sak som jag verkligen ser fram emot. Jag har några saker som jag längtar efter att få uppleva som förälder, och detta är en av dem. Jag förstår ju att Noah är lite väl liten för att förstå, men eftersom han är stabil i kroppen så tänkte jag att det inte kunde skada att testa.

Vårt lilla blåbär satt där så söt i gungan och tittade sig omkring och tyckte nog varken bu eller bä. Visst skrattade han en stund, men det var för att jag busade med honom under tiden. Men sedan satt vi en stund på en bänk och tittade på de andra barnen när de lekte och det tyckte han var väldigt spännande. Det blir definitivt fler besök till lekplatsen framöver. :)

Att bara få ett barn

Noah kommer att vara mitt enda barn och det är ett beslut som jag är nöjd med. Min man vill inte ha fler barn (han har ju två tonåringar också) och är dessutom 10 år äldre än mig (han har precis fyllt 46 år). Det tog oss fem år att få Noah och det var en lång och fruktansvärt jobbig kamp. Min graviditet var dessutom mycket svår och det kan jag inte gå igenom igen. Och så har jag hunnit bli 36 år och måste erkänna att jag inte har lika mycket ork som för 10 år sedan. ;)

Anledningarna till att det "bara" blir Noah är många och jag är helt tillfreds med att det är så. Det är jag verkligen! Och för mig är det inte "bara" - efter så lång väntan är det fantastiskt att ha fått ett barn! Men det innebär inte att jag inte känner en viss sorg i hjärtat över att aldrig mer få vara gravid med den förväntan det innebär. Eller över att Noah inte ska få bli storebror.

Jag läste igår att Blondinbella väntar sitt andra barn och det var då de här tankarna dök upp. Jag insåg att jag blev lite avundsjuk över att jag inte är yngre och har bättre förutsättningar att skaffa en större familj. Det ändrar inte vart jag står idag - absolut inte. Jag vill inte ha fler barn. Jag varken orkar eller vill, men jag känner ändå ett visst vemod över att den delen av mitt liv är över på något sätt.

Börjar jag bli "gammal och nostalgisk" redan kanske...? ;)

Noah i famnen på sin pappa <3

Jag älskar min son över allt annat och han kommer absolut inte att vara ensam bara för att han är mitt enda barn. Det känns viktigt för mig. Han har två äldre syskon och en hög småkusiner som han kan busa och leka med och växa upp tillsammans med (eftersom vi är väldigt tajta i min familj). Och så kommer han att bli alldeles överöst av kärlek! Och det är väl det enda som spelar någon roll egentligen... oavsett hur många barn man får.

Huset är sålt!

I söndags var det klart! Vi har sålt huset och papperna är undertecknade och klara. Underbart! Det innebär att vi kommer att fullfölja köpet av huset på Kurveröd och jag är överlycklig! Jag trodde aldrig jag skulle få bo där så det här är en dröm som går i uppfyllelse. Jippi!!!

 Vårt nya fina hus!

Inflyttning blir den 15 januari så det är ett tag kvar. Jag hade egentligen hoppats på att kunna ha flyttat in innan jul, men nu blev det inte så och i ärlighetens namn hade det nog blivit lite stressigt. Men jag längtar!!